Det blev en sväng till Berghäll igår kväll där jag träffade Petski, den fantastiske på lokala puben. Ikväll blir det Årets Kock 2010 med den underbara Anne Hietanen. Det är som om man var på jobbet - utan jobbet då.

 
      Elaisa Enbuske                                              Pelle Hermanni

Alla dom som säger att TV-tittande är onödigt kan slänga sig i väggen för nu då jag sitter och förbereder mig inför morgondagens uppgift som komframochsäg på Årets Kock 2010 märker jag att uttryck som "let´s meet our judges" och "their final competing dishes" färdigt finns i mitt hjärta tack vare fem underbara säsonger av Top Chef.

Skulle imorse gå på jumppa men eftersom jag fortfarande var sur efter gårdagens försök (då jag trots ihärdiga försök aldrig kom in på timmen) satt jag hemma och surade istället. På eftermiddagen började jag dock längta efter lite tröstshopping och eftersom det är omöjligt att shoppa med ett svettigt litet bihang i släptåg funderade jag om jag i ren protest borde ha lämnat E på gymmets barnparkering medan jag provade kläder men tja... det är ju lite pinsamt om hon får en raivare och de kommer och hämtar en från "salen där man jumppar" och man är "nån helt annanstans".

Jag undrar varför man alltid ska envisas att med samma tändsticka försöka tända så många ljus som möjligt om det så kostar en svedda fingertoppar? Om det finns nånting som inte är dyrt och således onödigt att snåla på så är det tändstickor.

Varje gång hon råkar hitta min väska öppen på golvet (vilket är ganska ofta) hugger hon plånboken och river ut kreditkorten. Snart börjar hon väl fara på Sverigekryssning, dricka Blue Angels och köpa knark för pengarna.

Efter månader av envist gnagande har Elaisa nu lärt sig dricka ur pipmugg. Hennes utveckling är som en ketchupflaska: först kommer ingenting, sen kommer ingenting heller och mittiallt kommer en hel massa på en gång. Plörts. Snart kan hon brodera korsstygn, gå på lina och röka cigariller med munstycke.

Idag har jag offentligt utnyttjat mitt barn. Eller egentligen hennes vantar. (Hade glömt mina egna hemma.) Eller det var ju inte så att jag tog hennes vantar av henne för att skydda mina egna labbar men jag tänjde frimodigt ut det extrapar som råkade ligga i skötväskan.



Stackars vantar. They couldn´t see that one coming.

Elaisa lärde sig att gå vid ett år och två månader. Tänk, vad roligt för henne. Slipper träla på knäna och plocka brödsmulor från golvet. En helt ny värld, ett helt annat perspektiv.

Eftersom vi inte äger en bil känns det här med babybilstol inte så himla spännande, den vi har nu köpte jag på huuto.net för 15 euro och den har tjänat oss mer än väl de få gånger vi åkt bil. Idag blev det dock ganska dålig stämning i vår lånebil då Elaisa mittiallt är dubbelt större än bilstolen så jag antar att det är dags för en större storlek. Frågan lyder alltså, vad ska man köpa? Det finns ju en uppsjö och jag vill inte betala miljoner.